Unik intervju med Sven Ombudstvedt, CEO, Norske Skog

Så lockar Norske Skog med tidningspapper

Med jämförelsevis attraktiva anläggningar i Australasien som trumfkort försöker Norske Skog vinna en strukturaffär på tidningspappersområdet. Samtidigt försöker bolaget driva igenom en ny typ av prisavtal för att – som man säger – rädda den europeiska tidningspappersindustrin.

Vid millenniumskiftet såg tiderna lysande ut på tryckpappersområdet och Norske Skog växte så att det knakade. Tidningspapper proklamerades som en stark kärnverksamhet i företaget, pappersbruk köptes och joint ventures ingicks i Nordamerika, Sydamerika, Asien och i den Australasiatiska regionen. Nästan all annan verksamhet övergavs. Norske Skogs tryckpapper stod för 80 procent av omsättningen och av varje omsatt norsk krona från rörelsen blev det en hel del  kvar i vinst.

Sedan dess har scenariot ändrats. Efterfrågan på tidningspapper har rasat och Norske Skog har rättat mun efter matsäcken och avvecklat en stor del av vad som tidigare förvärvats. Det råder överkapacitet och prispress på tidningspapper i Europa samtidigt som kostnaderna för returfiber stiger.

Det är ingen tvekan om att Norske Skogs publikationspapper fortfarande håller en mycket hög kvalitet. Företagets tryckpapper är rent av allra bäst om man får tro möbeljätten IKEA som nyligen utnämnt Norske Skog Saugsbrug till bästa pappers-leverantör för världens största publikation; IKEA-katalogen. Men vad hjälper det när det ser ut som det gör på tryckpapperområdet.

Norske Skog har byggt upp hela sin verksamhet kring tryckpapper, framförallt tidningspapper. Ni säger att vill fortsätta att spela en aktiv roll i en omstrukturering av den europeiska tidningspappersindustrin. Men hur ska det gå till? Er lönsamhet finns det mer att önska av och nämner man att tidningspapper är en kärnverksamhet så får det konsekvenser. Ingen vill kännas vid tidningspapperstillverkning idag?

– Nej, ingen vill vara champion på det här området men vi har två tredjedelar av vår produktion i tidningspapper, varav 1,6 miljoner ton tillverkas i Europa. Det är här vi befinner oss och det är här vi måste lösa de problem som uppstått. Jag ser tidningspapper som grundfundamentet i europeisk pappersindustri. Utan en långsiktig lönsamhet på tidningspapper tror jag det är svårt att nå god lönsamhet på journalpapper och andra kvaliteter.


Ni har ett program för att reducera kostnaderna på 600–700 miljoner norska kronor som löper planenligt. Parencos PM2 läggs i malpåse, bemanning minskas och underhållskostnader reduceras till det nödvändigaste. Huvudkontorets kostnader reduceras likaså. Ytterligare ett program på 150–200 miljoner kronor tar vid som berör samtliga era enheter. Vilken roll ska ni spela i en konsolideringsprocess. En del anser att ni är den svagaste spelaren på tryckpappersområdet?

– Det håller jag inte med om. Det finns företag där ute som har svag finanssituation och flera små tillverkare som lever under andra omständigheter. Samtidigt finns stora aktörer som tillverkar fler produkter än tidningspapper och som konverterar sin produktion för att undgå nedstängning. Men med fyra–fem nästan lika stora spelare inom tidningspapper där vi är en – och ett stort antal små aktörer på området – har vi en branschstruktur som inte är bra. Jag tror inte att någon konsolidering kan ske utan att vi är med. Samtidigt har vi ingen möjlighet att vara aktiva i att leda den förändringen. Vi får titta på andra möjligheter men jag ser det som angeläget att våra anläggningar hamnar i en annan konstellation. Det är orealistiskt att tro att en strukturförändring kan ske utan att en part köper en annan.

 

– Vi har ett stort intresse av att förbättra tryckapperssituationen i Europa. Våra anläggningar Skogn och Golbey är välinvesterade och nu har vi ett
kapacitetsutnyttjande på tidningspapper och journalpapper på cirka 90 procent. Samtidigt ser vi att våra enheter i Sydamerika och regionen Australasien lever sitt eget liv. Den verksamheten ger oss god avkastning och efterfrågan ligger nu på 10 - respektive och 16 procent på tidningspapper jämfört med fjolåret.  Det är här vårt CashFlow finns. Om det blir nödvändigt kan den komma att ingå i en annan ägarstruktur. Men vad som sker med våra översjöanläggningar är en konsekvens av vad som blir utfallet på tidningspappersområdet i Europa under nästa år.

Kapacitetsutnyttjandet stiger i Norske Skog. Under Q3 låg det på 90 procent. Det kan jämföras med motsvarande kvartal i fjol då det låg på 81 procent.

 

Har ni några möjligheter att konvertera tidningspappersmaskinerna till annan produktion, exempelvis liner?

– Våra kunskaper på andra områden än tryckpapper är begränsade och en konvertering i stor skala från tidningspapper till bruna papperskvaliteter innebär för stora investeringar för oss i dagsläget. Hade en omläggning av produktionen varit möjlig så hade det skett vid det här laget.

Tidningspapperspriset är i skrivande stund inte satt för år 2011. Du vill heller inte att det ska sättas utan vill ha en ny typ av prisavtal för tidningspapper, varför?

– Vi föreslår att nuvarande prisavtal som gäller för ett kalenderår i taget ersätts med nya överenskommelser för varje kvartal. Vi har inlett förhandlingar med våra kunder om detta och har indikerat vilka prisnivåer vi önskar på kontrakten. Det handlar om att få ett litet bidrag till räntor, avskastning och avskrivningar. Som jag ser det är det en försäkring för att överhuvudtaget ha kvar en tidningspappersindustri i Europa. Ser man till våra innevarande avtal som ingicks vid förra årsskiftet och som löper på tolv månader så ser vi betydande risker. Det är emellanåt en kraftig volatilitet på kostandssidan med priser på insatsvaror som kan variera timme för timme.

Hur går förhandlingarna med tidningsutgivarna om dessa kvartalsavtal?

– Vi diskuterar med våra kunder om ett tidningspapperspris för första kvartalet och bemötandet är ganska positivt. För vissa innebär kortare avtalsperioder större frihet, möjlighet att växla till andra papperskvaliteter. De anser att det är positivt med kortare bindningstider och ett pris som är satt därefter. De känner till vår marknadssituation och även om de vill köpa billigt och vi vill sälja dyrt så blir förutsättningarna till balans bättre med kontrakt på kvartalsnivå, tror vi. Med kortare kontrakt slipper vi den orimliga debatten om trettioprocentiga prishöjningar på tidningspapper.

Mikael Hedlund

Kommentarer