EU:s målsättningar för förnyelsebar energi: Bioenergi från skog är inte alltid koldioxidneutral utan kan öka utsläppen av koldioxid inom EU

Att ersätta kol med skogsbiomassa i kraftverk är ingen okomplicerad lösning – skogsbiomassa behöver lång tid för att återbetala den koldioxidskuld som uppstår vid förbränning och kan öka nivåerna av koldioxid i atmosfären och på så vis äventyra målen i Parisavtalet.

Sedan lanseringen av EU:s åtgärdspaket ”Ren energi för alla” i november 2016 har EU:s institutioner och många medlemsländer lagt allt större fokus på förnyelsebar energi, vilket resulterade i en politisk överenskommelse om revidering av direktiven för förnyelsebar energi den 14 juni 2018. Under det senaste året har EASAC arbetat för att uppmärksamma beslutsfattare på en uppenbar brist i ambitionen att öka andelen förnyelsebar energi. EU och dess medlemsländer fortsätter att klassa biomassa från skog som koldioxidneutral och förnyelsebar energi. Det är både naivt och missvisande att kalla all skogsbiomassa för en koldioxidneutral och förnyelsebar energikälla, något som European Academies Science Advisory Council (EASAC) pekade på i den rapport som publicerades i april 2017.

EASAC gör nu ett nytt uttalande för att ytterligare framhäva slutsatserna av rapporten och uppmanar därför beslutsfattare att omvärdera sin inställning till skogsbiomassa som energikälla. Även om det är för sent att ändra innehållet i direktiven så kan, och borde, medlemsländerna implementera dem på ett sätt som tar hänsyn till vetenskapliga fakta. Det kommer öka möjligheterna att nå målen i Parisavtalet.

Det hävdas ofta att den koldioxid som bildas vid förbränning av trä eller annan skogsbiomassa tas upp igen av återväxande vegetation. Det må vara sant i ett längre tidsperspektiv, men beslutsfattare kanske inte inser hur lång tid det verkligen handlar om. Det krävs åtminstone flera decennier, och i vissa fall hundratals år, innan koldioxiden tas upp av ny växtlighet. Under tiden kommer den utsläppta koldioxiden ha lika stor inverkan på klimatet som förbränning av kol och olja.

Antagandet om koldioxidneutralitet, det vill säga att den koldioxid som frigörs vid förbränning av biomassa helt kompenseras av att ny växtlighet tar upp koldioxid, har främjat åtgärder för att öka användandet av skog som källa till bioenergi och som ett substitut till fossila bränslen. Skogsbiomassa klassas som förnyelsebar och spelar just nu en viktig roll i EU:s mål för förnyelsebar energi. Men i själva verket är koldioxidutsläppen per enhet producerad energi större vid förbränning av skogsbiomassa än vid förbränning av kol. Dessutom innebär avverkning av träd som kan hålla stora mängder koldioxid att kolsänkor går förlorade, och det har sannolikt en negativ effekt på klimatet.

Den förenklade bilden av koldioxidneutralitet får många att tro att biomassa är en automatiskt förnyelsebar energikälla som kan jämföras med sol- och vindkraft vad gäller utsläpp av växthusgaser. Att uppnå koldioxidneutralitet kräver potentiellt långa tidsperioder och inom de tidsramar som är målsättningen i Parisavtalet så kan miljöeffekterna bli antingen positiva eller negativa beroende på typen av skogsbiomassa och skogsbruksmetoder. EU:s klimat- och energidirektiv måste därför avgöra från fall till fall hur stor klimatpåverkan skogsbiomassa har, och även väga in aspekter om hållbart skogsbruk.

– Vi löper stor risk att skjuta oss själva i foten om vi inte skiljer på om användandet av biomassa har en positiv eller negativ inverkan på klimatet, säger professor Michael Norton, miljöprogramchef vid EASAC.

– Som vår rapport om utsläpp visar ligger vi redan nu i riskzonen för att inte uppnå målen i Parisavtalet. Om EU och dess medlemsländer fortsätter att klassa all skogsbiomassa som förnyelsebar energi och inte ser på miljöpåverkan från fall till fall så kan direktiven för förnyelsebar energi till och med öka EU:s utsläpp av koldioxid, tillägger han.

– EU:s politik för förnyelsebar energi blir allt mer ambitiös, och det är en positiv utveckling. Men beslutsfattare måste försäkra sig om att den förnyelsebara energin verkligen är förnyelsebar inom relevanta tidsramar. Bioenergi från skogsbiomassa som behöver lång tid för att återbetala sin koldioxidskuld är inte förnyelsebar i den mening som Parisavtalet avser, påpekar Dr. William Gillet, energiprogramchef vid EASAC.

Pressmeddelande/CH

Kommentarer

  •  
  • 7 jul 2018 19:05

  •  
  • 7 jul 2018 19:05

  •  
  • 7 jul 2018 19:06