Så förvandlas en massafabrik från förrförra seklet

Med begagnad processutrustning från nedlagda massafabriker i Sverige och Finland ska Stora Enso-ägda Skutskärs Bruk effektivisera tillverkningen som en modern tvålinjesfabrik. Fem vindkraftverk och ett nytt högautomatiserat magasin gör förvandlingen till ett bruk i 2010-talet fullbordad.

En miljömässigt hållbar – och ekonomisk väg att gå för bruk som vill öka kapacitet och produktkvalitet är att med fördel investera i second-hand utrustning. På Skutskärs bruk har begagnad huvudutrustning implementerats i den egna, en smula åldersstigna processen och bruket har blivit som nytt. Skutskär har haft ”tur” att begagnad utrustning i gott skick från nedlagda massabruk funnits att tillgå. Nu har utrustningen kommit till användning igen.

– Vi tog över utrustning från nedlagda Norrsundet och Kemijärvi inom Stora Enso. Syrgasblekning och tvättutrustning på balmassalinjen, linje ett och fluffmassalinjen, linje två i Skutskär ersattes med motsvarande utrustning från dem, säger Skutskärs platschef Eva Karlsson Berg.

Det är bra utrustning som ger bättre produktkvalitet och en effektivare process.

I december i fjol fick Skutskär klartecken från Stora Enso att göra genomgripande kvalitetsförbättringar i processen med hjälp av investeringsmedel på 90 miljoner kronor för att bli en kostnadseffektivare fabrik. Med jämförelsevis lite pengar ska mycket åstadkommas. Nuvarande linje tre skrotas. Linje ett och två ta över produktionen. Det handlar främst om att bli effektivare, att nå ökad tillgänglighet och att leverera ännu bättre fluffmassa och balmassa från bruket.

Flufftillverkningen på Skutskär blir mer och mer skräddarsydd och påminner inte så lite om papperstillverkning. Bruket levererar massa på rulle i olika dimensioner beroende på vilka mått kunden önskar. Här finns massa för inkontinensprodukter och Airlaid . Det förstnämnda väntas växa med 3–4 procent om året, inte minst i Sydostasien där flera av Skutskärs kunder finns.

En förstudie om ett nytt blekeri ska också snart vara klar som syftar till att ersätta två gamla blekeriprocesser med huvudutrustning från 1950 – och 1960-talet. Linje ett moderniserades i maj då syrgassteget kom på plats. Linje två uppgraderades helt nyligen då ytterligare ett syrgasblekningssteg och den begagnade tvättutrustningen sattes in, liksom ett intagningsbord i renseriet.


Den höga tillgänglighet Skutskär uppnår ska inte belasta den väl tilltagna reningsprocessen.

– Vi fortsätter att arbeta med utsläpp till luft och vatten och utreder de tekniska, miljömässiga och ekonomiska förutsättningarna för att minska utsläppet av svaga gaser beroende på hur mycket svavel per ton massa vi får släppa ut. Vi har tillstånd att tillverka 600 000 ton massa per år och har miljövilkor för allt utom svaggaserna. Här väntar någon form av investeringsbeslut beroende på vad som åläggs oss, fortsätter Eva Karlsson Berg.

På Skutskär installeras också två typer av lösningar för framställning av förnybar elenergi. Fem vindkraftverk och ett aggregat, en Opcon Powerbox som omvandlar överskottsvärme till ny elproduktion. Varje vindkraftverk förväntas årligen producera närmare 6 000 MWh. Den sammanlagda vindkraftsproduktionen kommer att uppgå till cirka 30 000 MWh vilket sänker de årliga utsläppen med cirka 25 000 ton koldioxid, 85 ton svaveldioxid och 75 ton kvävedioxid. Förväntad årsproduktion motsvarar drygt 30 procent av den el Skutskärs Bruk köper in från elnätet, eller närmare 15 000 lägenheters normalförbrukning av el under ett år. Projektet av vindkraftsetablering en är ett resultat av samarbete mellan Stora Enso Pulp och VindIn AB som är en avknoppning från BasEl i Sverige. Opcon Powerbox omvandlar restvärme till elenergi som i full drift motsvarar cirka 4 000 MWh per år. En speciell generator använder restvärmeflödet och samtidigt kyls en avloppsström till 55 grader. Att på detta sätt sänka temperaturen i ett av brukets flöden till avloppsreningen, reducerar även behovet av elenergi till kylning.

Under många år har även Skutskärs Bruk i princip svarat för leveranser av all värme till det kommunala fjärrvärmenätet i det omgivande samhället. Leveransen uppgår idag till drygt 25 000 MWh/år. Bruket levererar även bark motsvarande drygt 150 000 MW/h per år till Gävle Energi.


Mikael Hedlund

Kommentarer